Resten kvar.

Nu är början påbörjad. Då är det bara resten kvar då.

Jag har de senaste dagarna kommit fram till att jag inte alls behöver ha speciellt bråttom. Det jag håller på med nu är ett projekt som jag ska arbeta med hela höstterminen. Om jag vill. Så bråttom är det minsta jag behöver ha. Det är viktigt att landa i det jag håller på med. Fundera och tänka. Skissa. Läsa. Skriva. Fundera lite till. Tänka. Reflektera. Läsa ännu mer.
Idag har jag även färgat. Det är så roligt. Gamla tyger. Gamla lakan och påslakan. Gamla gardiner. Fina blekta mönster som får nytt liv i en helt annan färg. Så i natt somnar jag med en blågrön ton på mina händer. Briljantgrön kallas den visst.

Broderi, mönster och färger är viktiga för mig i detta projekt. Mönster fick jag en väldig massa fina i en bok jag fick låna av min lärare idag. Underbart. Gammalt. Som vanligt blir jag förälskad i det som är gammalt. Varför är det alltid så? Vad är det som fascinerar mig så? Trasan finns ju också med på alla håll och kanter. Återbruket. Historien. Berättelsen. Viktigt.

Det är underbart att göra det jag gör. Studera det jag gör. Måtte detta år gå långsamt.